Jun
Erbjuder Hyrlett.nu sina arbetare bara mellan 13 och 33 kronor i timmen?
I en kommentar på min blogg ( dock inte från företaget själva) så fick jag meddelat att det är fel det som står i DN om Hyrlett.nu, tydligen så tjänar arbetarna inte enligt svenska löner + traktamentet. De tjänar ungefär hälften av en svensk byggarbetare inklusive traktamentet. Visst, det blir ofta fel när tidningar skall referera något. Eller så har företaget blivit varse att folk börjar inse att deras berättelse börjar falla isär.
Jag blir samtidigt lite fundersam över följande kommentar från Maris Sergejenko på min blogg (från den 28 maj)
Det som Socialdemokrater begär – om att alla företag ska teckna svenska kollektivavtal är oenigt med den fria rörelsen av tjänster. Till exempel Lettland krävar att alla utstationerade arbetare måste få ett trakatamente på 500 kr/dag. Det är obligatoriskt att betala den summa. Utöver det måste vi stå för arbetarnas boende och resekostnader. Enligt dig utöver de kostnaderna vi ska också betala kollektivavtalsmässiga löner? Om vi gör det, då blir våra kostander dubbel så höga som för ett svenskt företag? Hur ska vi konkurera på lika vilkor?
Här ger han faktiskt sken att han betalar höga löner och utöver detta traktamentet, vilket skulle i slutändan ge något sånär marknadsmässiga löner efter skatt. För att ge helt avtalsmässiga löner och utöver detta ge traktamenten skulle innebära en konkurrensnackdel för företaget. Jag har heller inte fått något svar på hur långa arbetsdagar arbetstagarna har. Jag kan tänka mig att det är någonstans mellan 8 och 12 timmar om dagen.
Gör man också ett överslag på detta. Det företaget nu säger är att de ger sina arbetstagare 75:-/h (inklusive traktamentet). Med en arbetsdag på 8 timmar (beräknat med följande formel (8×75 – 500 = 100:- /8 = 12,5:-/h). Med 8 timmars arbetsdagar så blir timlönen efter skatt 12,5:-. Med 12 timmars arbetsdagar (12×75 – 500 = 400:- / 12 = 32,5:-/h). Det är alltså ca. 33:- som en lettisk arbetstagare får i timmen när de arbetar för hyrlett.nu, vid en 12-timmarsarbetsdag. I vilka sammanhang räknar man in traktamentet i lönesumman? Hur många dagar i veckan arbetar arbetstagarna? Bryter företaget mot arbetstidsreglerna som finns i Sverige?
Kvarstår gör också frågan med alla andra förmåner som man kan anta att arbetstagarena skall få ut. Semestrar och pensioner. Sen har företaget bostäder, har administrativ personal och skall betala skatter. Det är fortfarande inte så att företaget kan generera vinst även nere på dessa summor. 75:-/h inklusive traktamenten och bostad är kanske allt arbetstagarna får? Då ökar sannolikheten att företaget också kan göra vinst. Men då för arbetstagarna inga pensionsavsättningar, semestrar och allt annat som kostar något.
Hur ligger det egentligen till?
Mina tidigare inlägg om Hyrlett.nu: 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7
SVT-Opinion: Hyrlett.nu, Marita Ulvskog, Gunnar Hökmark, Johan Pettersson
Får en svensk som jobbar i USA på kortare basis en svensk eller amerikansk lön?
Om det nu är så att andra ska ha samma lön i Sverige som de som jobbar här, hur kommer det sig då att svenskar inte får lön som de är stationerade i? Sverige lönedumpar konsultarvoden inom t.ex. IT i USA. Varför tillåter ni detta?
Hyckleri är vad det handlar om, bättre sammanfattat som svensk protektionism. Använd rätt ord för rätt sak, nej det är visst bara intressant att påpeka då det handlar om svenska LO medarbetare. Inte konceptet lönedumpning. Då det inte gäller alla så är det protektionism, då det gäller alla så är man konsekvent och är solidarisk över gränserna och inte bara inom gränserna.
3 juni 2009 klockan 14:01”Här ger han faktiskt sken att han betalar höga löner och utöver detta traktamentet”
Men han säger ju att han *inte* kan betala höga löner utöver traktamentet om man läser texten? Du skulle dock kunna ha rätt om att de inte får pension och sådant, jag vet inte hur det fungerar i Lettland.
I övrigt övergår nog den här diskussion snart i om man ska reglera löner som vi gör i Sverige eller inte, och det är ju litet större frågor som jag inte tänkte dyka ner i.
3 juni 2009 klockan 16:33Eftersom jag hittade rätt ställe i den lettiska lagstiftningen, så kan jag tillägga att letter i Lettland har rätt till fyra veckors betald semester, varav högst två veckor kan flyttas till nästa år. De anställda ska alltså ha semester vilket land man än tittar på, och får de inte det begår Hyrlett ett brott som jag förstår saken.
3 juni 2009 klockan 16:44http://www.politikerbloggen.se/2009/06/03/20779/#comment-612295
3 juni 2009 klockan 23:38