Tag Archives: Europeiska Unionen

Stort bakslag för Moderaterna i Europaparlamentet…

hökmark

Hökmark – ute i kylan…

Det är nu drygt 2 år sedan som Gunnar Hökmark var en av kandidaterna till att leda den stora konservativa gruppen i Europaparlamentet, EPP-ed. Hökmark förlorade ordförandevalet med rätt liten marginal, men kunde ändå bli en av gruppens 10(!) vice ordföranden. Han har själv hävdat att det varit som förste vice ordföranden. Och Hökmark har haft stor möjlighet att påverka politiken i realiteten, han har bl.a. varit gruppens föredraganden när det kommit till finanskrisen. Han förlorade ordförandevalet men har som sagt ändå kunnat spela en viktig roll i gruppen. Hökmarks ”falang” i gruppen, som bygger på en lite mer liberal hållning än Joseph Dauls (den som vann valet), som inte hymlar med att de är protektionister och vurmar för en stark jordbrukspolitik, har lidit hårt av att Toreis från Storbritannien hoppat av EPP-gruppen. De kommer nu bilda en ny partibildning med partier från t.ex. Polen. Torreys har varit Hökmarks stöd under dessa år. 

Igår valde EPP-gruppen ordförande och vice-ordföranden för den kommande mandatperioeden, åtminstone den första halvan av denna (vid halvtid brukar viktiga poster byta innehavare). Den franske storbonden Joseph Daul fick förnyat förtroende som ordförande. Moderaten Gunnar Hökmark återfinns nu inte bland de 10 vice-ordföranden. Han sparkas alltså ut från gruppen precidium. Det är anmärkningsvärt men inte särskilt förvånande. Mitt intryck har varit att Hökmark inte haft särskilt stort stöd från sin partigrupp. Mitt i debatter så har Hökmark fått ändra åsikter, antagligen för att gruppen börjat visat missnöje med Hökmark.

Nu säger rykten att Hökmark kommer att nomineras till en av de 12 vice talmännen i Europaparlamentet. Det ser kanske fint ut på papperet, men inte alls lika inflytelserikt över politiken i Europaparlamentetets största grupp. Det kommer antagligen också skapa problem för regeringen Reinfeldt inför ordförandeskapet. Statsministern kommer nu inte ha någon på ”insidan” i EPP-gruppen, det var nog det sista han behövde såhär dryga veckan innan juni övergår till juli och det svenska ordförandeskapet tar över efter det katastrofala ordförandeskap som Tjeckien bjudit oss på.  

Uppdaterat: Nås av nyheten att det var sammanlagt 11 nominerade till de 10 vice ordförandeplatserna. Det visar tydligt att Hökmark (trots att han var den ende nominerade från de nordiska länderna) inte har något stöd i EPP-ed.

Uppdaterat igen: Media har nu börjat uppmärksamma detta: DNAftonbladet, SvD,

Erbjuder Hyrlett.nu sina arbetare bara mellan 13 och 33 kronor i timmen?

I en kommentar på min blogg ( dock inte från företaget själva)  så fick jag meddelat att det är fel det som står i DN om Hyrlett.nu, tydligen så tjänar arbetarna inte enligt svenska löner + traktamentet. De tjänar ungefär hälften av en svensk byggarbetare inklusive traktamentet. Visst, det blir ofta fel när tidningar skall referera något. Eller så har företaget blivit varse att folk börjar inse att deras berättelse börjar falla isär.

Jag blir samtidigt lite fundersam över följande kommentar från Maris Sergejenko på min blogg (från den 28 maj)

Det som Socialdemokrater begär – om att alla företag ska teckna svenska kollektivavtal är oenigt med den fria rörelsen av tjänster. Till exempel Lettland krävar att alla utstationerade arbetare måste få ett trakatamente på 500 kr/dag. Det är obligatoriskt att betala den summa. Utöver det måste vi stå för arbetarnas boende och resekostnader. Enligt dig utöver de kostnaderna vi ska också betala kollektivavtalsmässiga löner? Om vi gör det, då blir våra kostander dubbel så höga som för ett svenskt företag? Hur ska vi konkurera på lika vilkor?

Här ger han faktiskt sken att han betalar höga löner och utöver detta traktamentet, vilket skulle i slutändan ge något sånär marknadsmässiga löner efter skatt. För att ge helt avtalsmässiga löner och utöver detta ge traktamenten skulle innebära en konkurrensnackdel för företaget. Jag har heller inte fått något svar på hur långa arbetsdagar arbetstagarna har. Jag kan tänka mig att det är någonstans mellan 8 och 12 timmar om dagen.

Gör man också ett överslag på detta. Det företaget nu säger är att de ger sina arbetstagare 75:-/h (inklusive traktamentet). Med en arbetsdag på 8 timmar (beräknat med följande formel (8×75 – 500 = 100:- /8 = 12,5:-/h). Med 8 timmars arbetsdagar så blir timlönen efter skatt 12,5:-. Med 12 timmars arbetsdagar (12×75 – 500 = 400:- / 12 = 32,5:-/h). Det är alltså ca. 33:- som en lettisk arbetstagare får i timmen när de arbetar för hyrlett.nu, vid en 12-timmarsarbetsdag. I vilka sammanhang räknar man in traktamentet i lönesumman? Hur många dagar i veckan arbetar arbetstagarna? Bryter företaget mot arbetstidsreglerna som finns i Sverige?

Kvarstår gör också frågan med alla andra förmåner som man kan anta att arbetstagarena skall få ut. Semestrar och pensioner. Sen har företaget bostäder, har administrativ personal och skall betala skatter. Det är fortfarande inte så att företaget kan generera vinst även nere på dessa summor. 75:-/h inklusive traktamenten och bostad är kanske allt arbetstagarna får? Då ökar sannolikheten att företaget också kan göra vinst. Men då för arbetstagarna inga pensionsavsättningar, semestrar och allt annat som kostar något.

Hur ligger det egentligen till?

Mina tidigare inlägg om Hyrlett.nu: 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7

DN

SVT-Opinion: Hyrlett.nu, Marita Ulvskog, Gunnar Hökmark, Johan Pettersson

*Fri rörlighet för arbetstagare – JA! Företagens rätt att diskriminera arbetstagare – NEJ!

Jag har blivit kallad både rasist och inkompetent för att jag väljer att ta debatten med företaget Hyrlett.nu. Jag kanske inte är världens smartaste människa, det har jag nog heller aldrig påstått, men är det rasism att vägra företag rätten att diskriminera utländska arbetstagare? Vilka andra grupper i samhället är det som skall kunna diskrimineras på arbetsmarknaden? Jag menar att det snarare är företagets sätt att resonera som underbygger de rasistiska strömningarna. Även Marita Ulvskog (S) har blivit anklagad för både det ena och det andra av företaget. Nu förklarar och försvarar hon sig på SVT-opinion.

Företaget menar att det inte är något större problem att utländska arbetstagare ställs mot varandra, det är nämligen det som är den gemensamma marknaden i EU, fri rörlighet för arbetstagare innebär att företag kan använda sig av konkurrens genom försämrade arbetsvillkor och löner. Gunnar Hökmark (M) är inne på en liknande linje på SVT-opinion.

Jag har tidigare skrivit om vad jag tycker om företaget, det är varken det att företaget etablerat sig i Sverige eller heller personligt riktat mot de som står bakom företaget, utan det jag vänder mig emot är den affärsidé de använder sig av, hyra ut arbetstagare till svenska företag och privatpersoner med löfte om halverade kostnader. Det säger sig själv att detta innebär försämrade arbetsvillkor och löner för deras personal. Nu talar företaget om att jag svartmålar dem, att det åtminstone är straffbart i Lettland. Jag kan upplysa Maris och företaget att det är lika straffbart i Sverige att förtala människor. Jag menar dock att jag inte gör det. Är det straffbart att resensera vad företaget skriver på sin hemsida? Att kritisera den affärsidé de använder sig av? Att ifrågasätta faktumet att de ställer arbetstagare mot arbetstagare? Att lyfta fram att de frångår alla fackliga principer när man skickar hem arbetstagare som kommit i onåd med deras uppdragsgivare? Är detta förtal, då tycker jag inte att företaget skall pröva detta, utan domstol.

Jag menar att företaget är ute och cyklar. I ett svar på SVT-opinion använder sig företaget av denna formulering:

Det är inte förvånande att Sverige förlorade Vaxholmstvisten och det kan komma fler bakslag på fler områden. Anledningen är att den inre marknaden inom EU är skyddad.

Vad menar företaget med att den inre marknaden inom EU är skyddad? Ligger det i den fria marknadens natur att företag skall kunna härja fritt i EU? Att utländska företag kan frångå alla villkor som nationella företag måste leva upp till, eller att företag skall kunna ställa arbetstagare mot arbetstagare? Den fria rörligheten för personer, tjänster och kapital regleras i Avdelning III i Nicefördraget. Den fria etableringsrätten är oomtvistlig, alla har rätt att starta företag vart de vill i EU. Men det betyder inte att de kan använda sig av vilka villkor som helst. för sina arbetstagare Den fria rörligheten för arbetstagare regleras i artikel 39 i detta fördrag. (Min fetmarkering av artikel 39.2)

Artikel 39

1. Fri rörlighet för arbetstagare skall säkerställas inom gemenskapen.

2. Denna fria rörlighet skall innebära att all diskriminering av arbetstagare från medlemsstaterna på grund av nationalitet skall avskaffas vad gäller anställning, lön och övriga arbets- och anställningsvillkor.

3. Den skall, med förbehåll för de begränsningar som grundas på hänsyn till allmän ordning, säkerhet och hälsa, innefatta rätt att

a) anta faktiska erbjudanden om anställning,
b) förflytta sig fritt inom medlemsstaternas territorium för detta ändamål,
c) uppehålla sig i en medlemsstat i syfte att inneha anställning där i överensstämmelse med de lagar och andra författningar som gäller för anställning av medborgare i den staten,
d) stanna kvar inom en medlemsstats territorium efter att ha varit anställd där, på villkor som skall fastställas av kommissionen i tillämpningsföreskrifter.

4. Bestämmelserna i denna artikel skall inte tillämpas på anställning i offentlig tjänst.

Företaget menar att den fria rörligheten medger att de kan konkurrera genom att ställa arbetstagare mot varandra, att de inte behöver erbjuda samma villkor i Sverige än vad som är gängse för svenska företag. Jag menar att man har solklart fel, det kan inte skrivas tydligare än vad som görs i fördraget, detta skall inte kunna vara möjligt. EG-domstolen gör dock en helt annan tolkning än detta, i de domar som kommit under de senaste åren. Det är dags för folket att ta tillbaka makten över arbetsmarknadspolitiken från domstolen, Socialdemokratiska gruppen i Europaparlamentet är eniga med den europeiska fackföreningsrörelsen att en översyn av utstationeringsdirektivet måste till, i högerns EU så kan oseriösa företag utnyttja den fria rörligheten till att konkurrera genom försämrade arbetsvillkor och löner, på sikt kommer det leda till dumpade löner för alla. Ingen vinner på att utländska arbetstagare diskriminieras i förhållande till de inhemska arbetskraften.

Fler inlägg om Hyrlett.nu: 1, 2, 3, 4

Ett annat EU är möjligt – rösta på Socialdemokraterna fram till den 7:e juni.

Sarkozy punkterar Turkiets anslutsningsförhandlingar?

Ikväll samlas den franska nationalförsamlingen och de röstar bl.a. om förändringar av konstitutionen. Dels så ges president Nicolas Sarkozy ökade maktbefogenheter, men än värre, folkomröstning skall hållas vid varje utvidgning av den Europeiska Unionen. Detta är inte goda nyheter för Turkiet, Sarkozy har tidigare uttryckt att han ansett det för otroligt att släppa in Turkiet i EU, nu skall också EU:s kanske mest protektionistiska folk godkänna nya medlemar. Frankrike röstade under 2005 nej till Europeiska konstitutionen och en stor del av debatten kom då att handla kring den ”polske rörmokaren”. En näst intill främlingsfientlig debatt kom att blossa upp. Även i Nederländerna kom detta att överskugga den seriösa debatten. I Nederländerna så är den ”polske rörmokaren” fortfarande omdiskuterad.

Den utvidgningen av EU som ägde rum under 2004 och senare 2007 hade inte skett om Sarkozy suttit vid makten. Dessa utvidgningarna skedde på grund av modiga politiker och en uttryckt vilja från EU15 att släppa in även forna öststater in i EU. Sarkozy kommer nu stänga dörren för framtida utvidgningar. Även om irländarna också gjort det genom att rösta nej till Lissabonfördraget. I Nicefördraget (som nu gäller) så är taket satt till 27 medlemsstater. Så alla som jublade över nej:et på Irland, hoppas ni är ärliga när ni möter folk från Turkiet, Kroatien, Ukraina, m.fl. att ni hellre ville ha Nicefördraget än Lissabonfördraget och på så sätt satte stopp för framtida utvidgning av den Europeiska Unionen.

Fast jag är mindre orolig över att att Nicefördraget är hugget i sten än att Sarkozys tydliga förakt mot Turkiet. Vore väl väldigt märkligt om ett land kan stoppa ett fördrag som 20 andra nu ratificerat. Men jag tycker att den svenska Riksdagen bör avvakta vad som händer med förhandlingarna med Irland innan man tar ett beslut. Skulle man kunna avtala en tydligare skrivning av försvaret av kollektivavtalsmodellen och strejkrätten så vore det kanske inte fel… Finns väl ingen anledning att stressa fram ett beslut, bättre att avvakta vad som händer med Irland.

Den europeiska kommissionen föreslår att frukt skall subventioneras för EU:s skolbarn.

Sitter här på kontoret i Strasbourg och inväntar kvällens (21-00) Transportdebatter. Passade just på att läsa protokollet från dagens möte som EU-kommissionärerna haft och slogs då av beslut de tagit som handlar om att man på gemenskapsnivå skall subventionera frukt till EU:s skolbarn… Är detta verkligen förenligt med subsidiaritetsprincipen? Detta måste väl vara ett typexempel på fråga som ligger på antingen skol- eller kommunnivå. Ingen i Sveriges riksdag skulle komma på tanken att föreslå något dyligt, än mindre är sannolikheten att detta skulle vinna en majoritet i riksdagens kammare. Men den Europeiska kommissionen i allmänhet, och den danske kommissionären Mariann Fischler Boel i synnerhet, känner tydligen att detta ligger inom gemenskapens beslutskompetens. Måste finnas bättre sätt att stödja Europas jordbrukssektor än att subventionera frukt till Europas skolbarn.